Ni vet dom där platserna som man kommer tillbaka till om och om igen. Man finner alltid något nytt. Tungt blir lätt och den ibland allt för spartanska turmaten blir en festmåltid. Kviby har seglat upp i topp på mina go-to platser.

Relativt brant terräng för att vara i området runt Alta, men vad gör det när man är belönad med havsutsikt var man än går? Vi tog en sen vårvintertur i magiska förhållanden. Egentligen skulle vi hitta ett vatten att isfiska på men den planen förändrades när vi kom längre upp i fjället. Ibland räcker det fullt ut att bara sitta och se ut över en stundande midnattssol.

Behöver man ett vintertält för att sova ute när det är snö? Vi tog med ett tält som är långt ifrån optimalt för vintercamping. Skulle absolut välja ett annat tält för längre turer / sämre väderförhållanden, men för kortare turer kan man absolut komma sig ut på övernattningstur även om man inte har ett tält som klassas som vintertält. Här valde vi tältplats med ögonen utan tvekan. Jag skulle nog leta en mindre utsatt plats om jag inte var bekväm med vad mitt tält klarar av.

Det går även helt fint att få plats med tre hundar och två människor i ett tvåpersonstält. Här blir ekvationen – ju fler hundar, destå tunnare sovsäck klarar man sig med 🙂 Enya njuter max av tiden inne i tältet.

För mig är våra turer och speciellt övernattningarna otroligt fin träning för hundarna. När dom ska vara i ro och när det är ok med hopp och lek. Man är ju också så nära dom hela tiden på tur, eller rättare sagt har jag nog ett bättre fokus när jag får vara ute, så kontakten vi kan bygga där är något väldigt fint som vi kan bygga vidare på även i andra situationer. Att favorisera ett område för tur kan ju även det skapa trygghet för både en själv och hundarna. Jag är ju bortskämt med enorma mängder fantastisk turterräng där jag bor så egentligen är det lite konstigt att man kommer tillbaka till samma plats så ofta. Kviby och området runt har ett komplett paket av mina favoriter, brant terräng, rinnande vatten, fjällsjöar och hav. Hela paketet komprimerat på liten yta.

Finns det nåt bättre än att ta paus efter en lång stigning med tung pulka att koppla lös hundarna och se dom springa runt med viftande svansar och gott om överskottsenergi? En annan bonus med att gå uppför är att hemvägen blir ju bara nedförsbacke. Kan bli nog så spännande med pulka och packning.

Vad har ni för smultronställen?

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *